Stolen från Suntak

Stolen från Suntak förvaras i länsmuséets lapidarium i Skara. Genom århundraden var den ett inventarium i Suntak kyrka.

Under senaste tid har stolen nämnts i diskussioner och föreläsningar i sammanhang, som lätt leder bort i den fria fantasiens värld.

Stolens placering i en kyrka ger för mig endast förklaringen att den har använts till att sitta på i kyrkan, inte mer än så, inte vilken typ av personer, som har suttit i eller kan ha suttit i stolen. Ord såsom 'hövding', 'storman', 'högsäte' är i detta sammanhang för mig helt främmande.

Stolens ålder lär åter ha hämtats från mycket anonyma källor. Detta ger anledning till att kort redogöra för de dateringsresultat, som jag har kommit fram till. År 1981 fick jag muséets uppdrag att göra en dendrokronologisk analys av stolen. Det var lätt att se att en ursprunglig sittbänk hade kapats och gjorts om till en stol. Detta har förmodligen också generatioener av muséifolk sett. Det höga armstödet (höger sida, sett framifrån) och ryggstödet är samtida med varandra. Fyra virken är tagna från träd (fur), som har samma tillväxtanomalier och således har växt i samma bestånd. Virkena kunde inte dateras, men prov från det inre remstycket i Suntak kyrka visar att remstycket är samtida med de fyra virkena i stolen. Remstycket har ett läge, som visar att det är från byggnadstiden. Kyrkan har daterats genom ett ekvirke. Eken har fällts inom perioden 1135 - 1138. Stolens äldre virken är således samtida med kyrkans uppförande.

Tre virken i stolen är yngre. De saknar vankant (gränsen mellan trä och bark), och man vet således inte trädens fällningsår. Den yttersta årsringen bär årtalet 1232. Bänken kan antagas ha omformats till en stol kring 1200-talets mitt.

Se gärna suntakstolen i Skara Museum. Armstödet är format såsom ett djurhuvud, och ryggstödet är profilerat och har en sakral runinskript (Ave Maria?)

2 Februari 2002

Alf Bråthen