Dendrokronologisk undersökning Gökhem kyrka

Identifikation		Antal mätta årsringar	Sav ved Van kant	Årtalet för yttersta - innersta mätta årsringen
1 Kor norr, yttre remstycke	Ek	135	-	1060 - 926
2 Långhus, 5:e dragband från öst	Fur	147	-
115 Långhus, västra valvet, dragband övre del	Fur	64	V
116 Långhus, västra valvet, avhugget dragband	Fur	87	V
117 Långhus, dragband no 16 från öst	Fur	142	-
118 Långhus, över västra murkrönet	Fur	45	-
119 Kor, yttre remstycke syd	Ek	114	-	1053 - 940
123 Långhus, 4:e dragband från öst	Fur	138	-
124 Långhus, 6:e dragband från öst	Fur	135	-
125 Långhus, dragband no 12 från öst	Fur	109	-
126 Långhus, dragband no 13 från öst	Fur	85	-
127 Långhus, remstycke syd	Ek	220	-	1098 - 879
127D -"-		161	-	1042 - 882
127E -"-		162	-	1040 - 879
128 Långhus, remstycke N	Ek	103	-
129 Långhus, över östra valvet, löst stycke	Ek	64	-	1053 - 990
130 Långhus, östra valvet lös avbruten del från snedsträva	Fur	89	-
131 Långhus, väst, norra inre remstycke	Fur	66	V
132 Kor, inre remstycke syd	Ek	116	-	1032 - 916
133 Kor, östgavel syd tass	Ek	133	15	1077 - 945
134 Kor, norr inre rem stycke	Ek	50	-	1049 - 1000
135 Långhus, dragband no 3 från öst	Fur	79	-
136 Långhus, norr gamla västmuren, tass	Fur	44	-
137 Kor-sakristia, inmurad bjälke V-Ö	Fur	113	V
138 Långhus, dragband no 7 från öst	Fur	115	-
139 Långhus, dragband no 8 från öst	Fur	158	-
140 Långhus, dragband no 9 från öst	Fur	159	-
141 Långhus, dragband no 10 från öst	Fur	200	-

Kommentar: Siffrorna till vänster i tabellen anger den ordning som prov har tagits inom socknen. Resterande nummer hör till andra undersökningsobjekt.

Dendrokronologiska undersökningen är inte slutförd och kommer förhoppningsvis att återupptagas, tidigast 2000. Denna rapport är därför utformad såsom en lägesrapport. Slutrapport kommer endast att meddelas via internet, adress: alf@alfdendro.se

Prov no 133: Tassen i korets sydöstra hörn har på nedre sidan mot väggen, längs 26 mm, femton årsringar i savved. Den yttersta årsringen är obruten, vilket skulle kunna betyda att barken har rivits av utan hjälp av eggverktyg. I så fall har eken fällts vinterhalvåret 1077 - 1078. Typvärdet för antalet årsringar i savved är 14 med standardavvikelse +3, -2. En absolut övre gräns torde i detta fall vara 20. Samtliga ekvirken över koret skall uppfattas såsom samtida med varandra. De bär inte spår av att ha haft tidigare användning. Huggsnitten visar att virkena har formats av färskt trä. Byggnadsdelen bör ha stått färdig för användning hösten 1078 eller, om yttre årsringar skulle ha bortförts, senast fem år därefter.

Prov no 127: Det södra remstycket ligger inbäddat i murens övre skifte och är mycket hårt angripet av insekter och röta. På minst två ställen, där man gjort reparation på huvudsträvor, är remstyckets trä helt borta. En bit av remstyckets uppåtstående stödjande kam (Erik Lundberg benämner den styrplanka) har hittats vid en södra svickel. Insekterna har endast delvis penetrerat ytskiktet, men har angripit den övre delen ner till 24 mm djup så hårt att det där inte var möjligt att göra mätning på årsringer. Den övre delen av detta skikt bär spår av savved, vilket gör att man kan skatta en övre gräns för antalet årsringar. Den ek, ur vilken remstycket har formats, har fällts före 1100-talets mitt. Skattning ger en optimal tidsposition för 1130-talet.

Vid formning av ett virke började man med att hugga en referensyta längs stocken. Denna yta ligger för remstycket utåt. Årsringarna följer ytan. Stocken har halverats med märgen riktad neråt. Genom geometrisk betraktelse kommer man till ungefär samma skattning som ovan av perioden inom vilken fällningsåret ligger.

Jag har inte hittat någon vankant i kyrkans äldre furuvirken. Den vankantsliknande ytan i det västra (no 16) dragbandet har vid analys visats vara ytan av en årsrring, som inte har legat ytterst. Furuvirkets analys är inte slutfört.

Utöver besök i kyrkan 1976 för provtagning har jag gjort besök med heldagsarbete 23/8, 1/9, 21/9 och 27/9 1999. Proven (förutom från besöket 27/9) har återlämnats och förvaras på kyrkovindens södra del.

Iakttagelser: Översta skiftet i korets södra mur ligger inte i fast förband med långhuset. Vid norra murens anslutning har man vid montering av skorsten tagit bort de två översta stenarna, vilket man inte skulle ha gjort om de hade varit i fast förband med långhuset. Vid granskning utifrån av den södra anslutningen mellan kor och långhus har jag inte hittat något skifte, som kan visas ligga i fast förband mellan de två byggnadsdelarna. Detta utesluter inte att så kan vara fallet.

Absiden har utstående sockel med 45 grader skråkant. Koret och långhuset saknar markerad sockel. Det normala är att kor och absid byggdes i ett sammanhang. I detta fall finns det skäl misstänka att så inte har varit fallet.

1. Oktober 1999
Alf Bråthen