Braathen Dendrokronologiska Undersökningar

Dendrokronologisk undersökning Älgarås kyrka

Älgarås kyrka
Identifikation Antal
mätta
årsringar
Savved
Vankant
Årtal
yttersta
mätta
årsring
Årtal
innersta
mätta
årsring
1 Västgavel 116 V 1578 1463
2 Tornfundament, f.d. väggstock 194 -- -- --
3 F.d. väggstock 101 -- -- --
4 F.d. väggstock 202 -- -- --
5 F.d. klockstapel 147 -- 1571 1425
6 Golvplanka 190 -- 1697 1508
7 Västgavel, över dörr 79 -- -- --
8 Västgavel 96 -- 1549 1454
9 Västgavel 93 -- -- --
10 västgavel, vindsfönstret 237 V -- --
11 Långhus söder 70 -- -- --
12 Långhus söder 136 -- -- --
13 Långhus söder laxhak! 89 -- 1620 1532
14 Långhus norr 57 -- 1560 1504
15 Långhus norr 115 -- 1553 1439
16 Koret laxhak 215 V 1682 1468
17 Golvplanka 162 -- 1691 1530
18 Golvplanka 170 -- 1686 1517
19 Golvplanka 90 -- 1685 1596
20 Golvplanka under golvet 126 -- -- --
21 Golvplanka under golvet 129 -- 1581 1453
22 Golvplanka 102 -- -- --
23 Golvplanka 102 -- -- --
24 Golvplanka 62 -- 1639 1578
25 Golvplanka 106 -- 1556 1451
26 Västvägg 2:a trappan 75 -- 1538 1461
27 Golvplanka 154 -- 1693 1539
28 Golvplanka 136 -- 1687 1552
29 Golvplanka 72 -- 1674 1603
30 Golvplanka 65 V 1577 1513
31 Västvägg borrprov 86 -- 1537 1452
32 Västvägg 95 -- 1495 1401
33 Västvägg 106 -- 1521 1416
35 Södervägg 172 -- -- --
36 rutten bit vid äldre kyrkans sockel 84 -- -- --
37 rutten bit vid äldre kyrkans sockel 46 -- -- --
38 södra väggen 184 -- -- --
39   50 -- 1442 1393
40 västvägg 165 -- -- --
41 västvägg 109 -- -- --
42 västvägg 202 -- -- --

Kommentar: Samtliga virken består av fur.

Jag hade Riksantikvarieämbetets uppdrag att söka datera kyrkan. Första besöket för provtagning skedde i Maj 1979. Trots den genom tiderna till synes välväxta skogen i området kunde proven inte dateras. Orsaken var att de träd, som givit timmer åt kyrkan hade för datering mycket allvarliga anomalier i sin tillväxt. Tillväxten hade i långa sekvenser skett med en årlig ökning i årsringarnas bredd understigande 0.2 mm, vilket normalt inte är möjligt att datera. Det första besöket följdes av ytterligare tre besök. Vid det sista besöket gjorde antikvarie Johnsson en undersökning av den äldre kyrkans sockel. Hon grävde fram prov no 36 och 37. Alla erhållna furuprov var av undermålig kvalitet. Endast några enstaka prov från rester av golv kunde dateras. Av dessa kunde man inte dra intressanta slutsatser, inte ens när golvplankorna kunde ha varit lagda eftersom vankant (gränsen mot bark) saknades.

Nyligen gjorde jag ett nytt försök till datering. Jag hade då ett bättre referensunderlag och använde en mycket arbetskrävande matematisk analys i samband med ett mera komplext datorarbete. Resultatet är enligt ovanstående tabell.

Såsom synes innehåller prov no 1 och 30 vankant. För prov no 1 gäller att motsvarande träd (fur) fälldes vinterhalvåret 1578 - 1579. Kyrkans nuvarande västra långhusdel uppfördes under år 1579.

Prov no 30 kommer från det första golvet.

Prov no 5 är hämtat från fundamentet till taktornet. Bjälken har varit huvudsträva i en f.d. klockstapel. Vankant saknas, men snittet visar att endast ett fåtal årsringar har arbetats bort vid formningen. Klockstapeln har uppförts eller reparerats i samband med att kyrkan med rakslutet kor uppfördes.

Prov no 13 är taget i en av söderväggens understa stockar. De har liksom det nuvarande koret förband med laxhak till skillnad från långhusets övriga väggstockar, vilka är förbundna med dubbelhak. Prov no 16 med vankant ("1682 - 1468") kommer från träd, som fälldes vinterhalvåret 1682 - 1683. Det treslutna koret skulle anslutas till långhusets äldre och färdigtorkade virke. Väggstockarna har därför troligen torkats tills krympning i det närmaste har upphört. Torkningen tar normalt något år. Koret har uppförts 1684 eller möjligen redan 1683. Samtidigt har långhusets två understa väggstockar bytts ut.

Prov från övriga golvplankor saknar vankant. Omläggning av golv sker där det är mest slitet. Detta kan ha skett både 1684 och senare, t.ex 1735 då taktornet uppfördes.

Tidiga förslag till när långhuset uppfördes var 1200-talet. Vissa lösa föremål är från den tiden, men byggnadsstilen borde ha varit påverkad av 1200-talets stilideal. 1300-talets första hälft har föreslagits på grund av att väggstockarnas passning mot varandra är likadan som t.ex. i Hammarös och Södra Rådas väggstockar. I min rapport år 1979 kunde jag endast ange att långhuset hade uppförts tidigast under 1400-talet. Prov med många och smala årsringar (fortfarande odaterade) borde till den yttre delen sträcka sig långt upp i 1500-talet, men detta byggde på det osäkra antagandet att vissa analyserade stockar endast innehöll de inre och således äldre årsringarna och att många (storleksordningen 100 - 200) hade bearbets bort. Efter cirka 23 år har jag daterat långhusets västra del till 1579 (trädfällning skedde vinterhalvåret 1578 - 1579).

11 Januari 2002
Alf Bråthen