Kestad kyrka

Kyrkorna utgör en mycket givande källa till ökad kunskap om äldre tider. Arbetet med att få fram denna typ av kunskap är inte begränsad till yrkeshistoriker. Geologer, biologer, tekniker, militärer och andra yrkesgrupper har ofta på fritid och av nyfikenhet bidragit med detaljkunskaper och inte sällan genom sina insatser lett historikerna till förändrade tankebanor. Även personer utan specialkunskaper har gjort viktiga insatser, t.ex. genom att på eget initiativ leta fram bearbetade stenar, som är rester av dekorativt formade byggnadsdetaljer.

Forskning med brett inslag av bidrag från allmänheten förekommer med mycket goda resultat i Danmark och England. Utanför Europa kan man hitta motsatsen, länder där all forskning är strikt centralstyrd. Jag tänker inte formulera någon åsikt om huruvida fri och öppen forskning är konstruktivt givande eller ej, men jag tror mig veta att varje år tillkommer nya grupper av västgötar, som genom mera fritid fått ökade möjligheter till en stor eller begränsad forskningsinsats.

Några överväger kanske att ägna sig åt kyrkoforskning, där redan faktainsamling kan vara mycket spännande. Små undersökninngar växer dock lätt till bredare undersökningar, som kräver stor andel av dygnets timmar. Läs gärna generalen Folke Högbergs bidrag i äldre årgångar av VFT. Han reste med sin hustru och tittade på kyrkobyggnader. De kom att ställa sig en fråga. Frågan ledde till systematiska undersökningar, vilka sammanfattades i en doktorsavhandling. Avhandlingen gav inte svaret på frågan.

Ger man sig in i trätor och åsiktsbrytningar om man ägnar sig åt undersökande verksamhet? Diskussionen kring Västgötaskolan tyder på att så är fallet. Den gav heta debatter och stimulerade till att nya argument tillfogades, t.ex. betydelsen för de nu svenska bygderna av vad som skedde i Danmark och bortom detta land.

Det är möjligt att hålla sig utanför trätor, men man måste räkna med att bli angripen med ordramsor tomma på begripliga argument och fyllda av invektiv. Även om man inte blir direkt angripen så kan ens faktabidrag framstå såsom falskt om det hamnar i grunda tolkningssammanhang. Ibland kan olika sätt att arbeta fram argumnet ge olika och mot varandra stridande resultat. Exempel: När uppfördes Hedared stavkyrka? En präst med fasta åsikter hade sett att i en utgrävning där det bland föremål typologiskt daterade fanns en järnring. På dörren till Hedared stavkyrka finns en liknande ring. Han fastslog i en artikel att stavkyrkan hade byggts på 700-talet. Argumenten var hans datering av dörrens ring och att kristenheten vid denna tid nog hade nått Hedared.

Många medeltidsarkeologer lägger stavkyrkan typologiskt till 1000-talets senare del eller 1100-talets första decennier.

Förre riksantikvaren (rätt stavat!) i Oslo, Roar Hauglid, daterar i Fornvännen 1998/1 Hedared kyrka till c:a 1200.

Konstvetaren Bengt Söderberg har daterat korets äldsta målning till sent 1400-tal. Han uttalar sig inte om byggnaden.

På uppdrag av Riksantikvarieämbetet daterade jag ett antal borrprov från ekvirken i kyrkan. Analys visade att de ekar, som givit de undersökta virkena i kyrkan, hade fällts under något av 1500-talets första år, i tidsintervallet 1498 - 1503, där 1501 har störst sannolikhet. Ett enda virke är äldre, ett brandskadat c:a 50 cm långt förband mellan långhusets och korets tak. Det har endast c:a 60 årsringar och är format ur en ekstams inre del. Datorbearbetning ger mycket god korrelation när det yttersta mätta årsringen tillordnas årtalet 1087.

Ett antal medlemmar inom Arkeologiska Samfundet protesterade mycket kraftigt mot min sena datering. Denna kritik kvarstår och kommer ännu efter cirka 18 år nästan årligen fram i någon form, dock utan argument. Enligt uppgift har mätvärden från mer än 500 av mina daterade objekt av något universitet lagts ut på Internet. Det borde alltså vara mycket enkelt för allmänheten att granska mina argument.

I detta fall är oenigheten om basfakta av ingen betydelse eftersom frågan om Hedared kyrkas ålder inte påverkar den allmänna forskningen kring stavkyrkor.

Den som tänker göra någon arbetskrävande undersökning bör räkna med att få oväntad kritik, vilket ovanstående beskrivning försökt illustrera. Kritiken bör inte avskräcka, men att ge sig in i 'akademiska gräl' bör avskräcka.

Kestad kyrka.

Jag har senaste året daterat ett par ekvirken i Kestad kyrka. Resultatet kan sammanfattas i en enda mening: Remstyckena (= tunga virken på murkrönet) har formats ur ekar, som fällts vinterhalvåret 1131 - 1132.

En information av detta slag bör kunna ge möjligheter till nya utredningar. Kanske den intresserade läsaren besöker kyrkan och hittar ett lämpligt undersökningsområde? Kanske någon tittar närmare på en häll i vägskälet väster om kyrkan? Kan den ha varit underlag för dopfunten när denna var placerad i långhusets västra ände? I Norden finns några fundament till dopfuntar kvar såsom stöd vid knäfall. Jämförelsematerial finns således.

Läsaren har troligen med anledning av ovanstående årtal skattat när kyrkans byggnad kan ha påbörjats och när kyrkan kan ha varit färdig för invigning. Årtalet är intressant eftersom redan 1133 inträffade politiska händelser i Europa, som hade inverkan på den nordiska kyrkans organisation. Mera därom i det följande.

Den sydliga och den västliga missionen. När man gör stilhistoriska jämförelser av de nordiska romanska kyrkorna och deras dopfuntar med stildrag på kontinenten och de brittiska öarna så finner man ett sydligt inflytande, som kommer från ärkebiskopsdömet Hamburg-Bremen, Cluny, Clairvaux och norra Italien och ett västligt inflytande från England och Irland. Många tecken visar att det fanns två konkurrerande missionssällskap, som samtidigt verkade i Norden. Forskare ser Adam av Bremens skrift Gesta Hamburgensis Ecclesiae Pontificum (fyra böcker), viken utgavs 1072 såsom delvis en kampskrift i konkurrensen om inflytandet på det nordiska kyrkolivet.

Eftersom katolska kyrkan hade en väl fungerande organisation för handel fanns en tydlig konkurrenssituation på det ekonomiska planet.

Före den stora byggnadsperioden av stenkyrkor märks det västliga inflytandet i arkeologiskt material och i namnlistor på klerikala personer där många hade anglo-sachsiska namn. Den danska erövringen av östra och södra England hade relativt kort varaktighet, men danskättade familjer hade under lång tid stort inflytande i det anglo-sachsiska rikets politiska liv. Vi har också skäl erinra oss att norrmän under lång tid hade väl fungerande handelsvägar med stödpunkter i Norra England, Skotland och på Irland.

Hamburg-Bremen var ärkesäte för Norden till 1103 då Lundastiftet upphöjdes till ärkesäte i de nordiska områdena. Den danske kungen fick därigenom ett större inflytande på den kyrkliga organisationen. Under seklets första årtionde började man planlägga byggandet av Lunds domkyrka. I mycket av domkyrkans arkitektur och ornamentering finner man förebilder från det tysk-romerska kejsardömets områden. Man anser att Lunds domkyrka i sin tur kom att vara stilbildande för många av 1100-talets kyrkor - det sydliga inflytandet, vilket dock inte var allenarådande.

År 1133 lyckades påven Innocentius II och den nye tysk-romerske kejsaren Lothar återge Hamburg-Bremen överhögheten över Lund. Ett ökat politiskt inflytande från det tysk-romerska riket över Norden var under uppsegling. Detta bröts genom slaget vid Foteviken 1134 där lundabiskopen Ascer och den danske tronpretendenten Erik Emunes trupp dödade Emunes konkurrent Magnus Nielsen samt fem bikopar och cirka sextio präster, vilka stod under beskydd av den tysk-romerske kejsaren. Lund blev åter ärkesäte över Norden.

Vi kan se ovan skisserade händelser såsom tecken på intressemotsättningar, vilka hade existerat under många decennier. Vi kan fråga oss vilken kulturell hemvist de människor hade, som en gång initierade byggandet av Kestad kyrka. Finns det några spår, som kan ge oss något svar eller en kvalificierad gissning? Dopfunten? Den är ett flyttbart föremål men bär spår av västligt inflytande (Se Hallbäck, Medeltida dopfuntar i Västra Sverige VFT 1979-1980). Frånvaron av markerad fotsockel? Kyrkorummets proportioner? Sydportalens placering? Ja, kyrkobyggnaden ger många möjligheter till vidare studier. Läsaren har bara att ta för sig.