Gökhem

Gökhem kyrka, c:a 10 km väster om Falköping är uppförd av tuktad kalksten i skalmursteknik. Markerad sockel saknas utom i absiden, vilken har utstående sockelsten med enkel skråkant.

Gökhem. Grundplan av 1100-talskyrkan. Korbågens mått är okänt.

Den nuvarande kyrkans grundplan. Vapenhuset i norr har en gång byggts som kapell.

Långhuset.
Den ursprungliga delen av långhuset, två tredjedelar av dess nuvarande längd, har en mycket vackert profilerad takstol, avsedd att beskådas nerifrån. Två högt ställda fönster i långhusets sydvägg gav lagom belysning åt snedsträvorna, som framträdde mot en skuggad bakgrund. De överdrivet grova och tätt sittande bindbjälkarna med konvexa sidor (snitt c:a 21x24 cm) har också formats för att ge estetisk verkan. Bjälkarna är till synes instuckna i sidomurarna.

Inre remstycken saknas.
De yttre remstyckena är helt nedsänkta i muren och blottlades inifrån delvis 1986 vid reparation. Prov från det södra remstycket, ek, gav för den yttersta mätbara årsringen årtalet 1098 i kärnved. Där utanför finns ett 24 mm tjockt lager helt genomstucken ved. Ytterst syns rester av savved. Extrapolation gav att eken mera sannolikt har fällts under 1130-talet än under något av de två efterföljande dekaderna. Jag kommer att under år 2000 komplettera provtagningen för att söka minska osäkerhetsgränserna kring fällningsåret.

Gökhem. Remstycket med stödjande kam mot bindbjälken har på yttersidan urtag för takfotsbrädan. Muren har byggts upp ovanför bindbjälkarnas övre yta. Remstycket är därför dolt inifrån. nerifrån syns bindbjälkarna instuckna i muren. Konstruktionen kan ha avsetts ha estetisk verkan.

Koret har fem kvarvarande virken från den tid då byggnadsdelen uppfördes: yttre och inre remstycken på norra och södra murkrönen samt ett stödben i östgavelns södra hörn. Alla virkena består av ek och saknar spår av att ha formats ur virken, som kan ha suttit i annan byggnad. Stödbenets nedre, mot väggen riktade hörn har 15 årsringar i savved. Den yttersta årsringen är längs 26 mm på den krökta ytan helt obruten och kan därför vid trädfällningen ha legat mot bark. Datering ger att den har växt år 1077. Trädfällning har skett vinterhalvåret 1077 - 1078 om bedömningen är korrekt att endast barken har avlägsnats. Övriga virken har daterats men har endast kärnved. Byggnadsdelen bör ha stått färdig för invigning hösten 1078.

De två översta skiftena i korets murar ligger inte i fast förband med långhuset. Utvändigt syns delvis konturerna av murarnas stenar. Endast den södra murens anslutning till långhuset är tillgänglig för inspektion. Byggnadsdelarna synes vara anslutna utan fast förband till varandra. Om så är fallet kan avgöras först om putsen avlägsnas.

I litteraturen finns flera fall angivna där under den romanska byggnadsepoken kor och långhus haft olika tillkomsttid. Ragnhild Boström, f.d. forskare vid Riksantikvarieämbetet, anger att i Resmo kyrka på Öland har kor och långhus olika byggnadstid. Byggnasdelarna ligger dock i fast förband med varandra. Se vidare: Ragnhild Boström, 'Är Resmo kyrka den äldsta kyrkan i det dåvarande Sverige?' Hikuin 22, sid 157 - 170. Sök upp och läs artikeln!

Det normala är att absid och kor bygges i ett sammanhang. Att endast absiden i Gökhem har utstående sockel med skråkant är värt att notera, speciellt eftersom kor och långhus har olika tillkomsttid.