Alf Bråthens släktkrönika från norra Bohuslän

Tingsrätten uppmanade de tvistande att i all vänlighet söka komma överens, och till slut lovar föräldrarna och systrarna att av 'kristlig kärlek samt bibehållande av god vänskap' ge Hans Didriksson 60 holländska gyllen. En dotter och syster, Kerstin Didriksdotter, gift på Hvaler i Norge, skall få 30 gyllen, 'vart gyllen räknat för en daler 4 silvermynt svenskt mynt'. Därmed lovar Hans för sig och systern att inget vidare klander göra beträffande testamentet.

Men på hösttinget nästa år, 1730, kommer frågan om arvet efter styrman Torbjörn Didriksson upp igen. Hans Didriksson på Styrsö har instämt sina systrar Maria och Liva att svara för arvet efter brodern. Av protokollet framgår det, att Maria 1729 hämtat arvet,'1300 hollandske gyllen och andre saker' i Amsterdam. Där bor en syster Anna, som i brev hem till föräldrarna i Brevik uttalat sitt missnöje med arvets delning. Hans kräver nu att detta brev läses upp. Men det har kommit bort, och Maria som svarar i målet också för systern Liva, kan intyga, att det inte kan tillmätas något värde, eftersom Anna skrivit brevet av illvilja och avoghet, då hon inte fått allt vad hon velat efter den döde brodern Torbjörn.
Så det blir en ny förlikning. Hans Didriksson får ytterligare 6 daler som förökning på de 60 holländska gyllen den tidigare överenskommelsen givit honom. Därmed slutar tvisten om arvet efter styrman Torbjörn Didriksson från Brevik på Sydkoster. Fadern Didrik dör två år senare, 1732, och är 88 år gammal. Han har varit blind i 28 år. Hustrun Ingrid, som är dotter till Björn Eriksson i Tjärnöbo, lever till 1737 (om Björn Eriksson står på sid 75 i samma bok att han har saltsjuderi). Didrik torde vara född 1644 och Ingrid 1659. De har haft, vill det synas,nio barn. Tydligen har Torbjörn varit den äldre av sönerna, eftersom han fått farfaderns namn. Yngst är tvillingarna Maria och Liva, som vårdat de åldriga föräldrarna och därför av Torbjörn gjorts till arvingar av hans förmögenhet efter de gamlas död.