För att få normala skördar måste åkrarna kunna dräneras, men huvudavloppet, 'stordiket', stötte på ett hinder av en bergklack på grannens mark. Olof sprängde en djupare ränna, och gjorde sig därmed ovän med grannen, och rensade stordiket, ett mycket stort arbete. Under de följande åren av 1930-talet inredde han bostadshuset, högg virke i skogen, satte på ytterpanel, byggde vedskjul, reparerade ladugården (stor reparation) och smedjan, tillverkade diverse redskap såsom skogssläde, transportsläde (för transport av säd till kvarnen), harv, hövagn.
Elektriskt ljus och telefon installerades. Investeringarna var stora och inkomsterna var mycket små. Thor bidrog med en del kontanter, dessutom vann Olof ett antal tusen kronor på en av några obligationer, som han fått av Thor. Åren innebar mycket arbete alla dagar. Den enda avkopplingen var att då och då på söndagsförmiddagarna ro ut på sjön för att fiska. Motorbåten hade lämnats i Hälle och skulle på Bjälveröd mest ha varit till besvär. Tunga transporter skedde med häst och vagn eller med häst och släde. Färderna till specerihandlaren skedde med cykel till Skee stationssamhälle. Om man ville åka till Strömstad cyklade man via Skee och Blomsholm, drygt 15 km, eftersom inte vägen mellan Båleröd och Strömstad fanns.
Man kunde gå på stigar till Strömstad, men måste gå innanför Kollekindsviken, vilket är en stor omväg jämfört med nuvarande vägens sträckning över två sjöbottnar. Varje lördag gick en passagerarebåt, Stjärn II, från Resö genom skärgården till Strömstad. Båten lade till och tog upp folk vid de då existerande stora bryggorna vid Båleröd och Mörn (=stugorna väster om nuvarande Bjälveröds Camping).