Alf Bråthens släktkrönika från norra Bohuslän

Jag har genom att fråga många personer försökt få en närmare bild av Adel, men jag har inte lyckats. Han var ganska lång, nästan så lång som sin bror Karl, som var mer än 180 cm lång. (Thor var kort, kanske 172 - 175 cm lång). Han hade mörkt hår, blå ögon och kluvet skägg, som var en aning rött. Han var ganska lättsam att prata med och hade mycket god sångröst. Det fanns lite musikinstrument i hemmet bl.a en fiol och en mandolin. Fiolen "kom bort", och farbror John hade använt mandolinen i Norge. Adels syster Hulda sade att han var allmänt omtyckt. Det är att märka att hon i sin barndom hade stått honom närmast. Han var mycket noga med sin klädsel och såg ganska snygg ut. Ett koltecknat porträtt i stort format av honom hänger i hallen på Bjälveröd. När sjukdomen kom in i familjen hade han svårt att bära olyckorna och blev nervös. Han kan också ha varit smittad och försvagad av turberkulos eller någon av de då härjande farsoterna spanska sjukan och difteri, men han dog av en malariaattack.

Barn: Karl, Oskar, Hulda, Helga, John, Alma och Olof

Karl Hilmer *4/12 1886 i Skee, död 9/2 1913 vid 26 års ålder, ogift, dog av en spark i magen så att tarmarna sprack. Han fick sparken (sparkarna?) av berusade busar vid Sörhaln, på väg från Halden till Ängevige varifrån han skulle gå över Idefjordens is till hemmet i Böuen (Bogen)

Hans Oskar *30/11 1888 i Strömstad, ogift, länge sjuk, dog av tuberkulos 12/10 1913

Hulda Olivia *31/5 1891 i Lommeland, ogift, biträde i sin farbrors affär, dog 13/4 1920 av turberkulos. Dog på Svenshögens sanatorium söder om Ljungskile

Helga Maria *2/10 1894, ogift, dog 28/8 1912 av tuberkulos