Alf Bråthens släktkrönika från norra Bohuslän

Befolkningen i Wette härad ansågs av den svenska förvaltningen vara opålitlig. Man tog därför inte ut soldater från området till dragontjänst utan skrev ut män för tjänstgöring vid svenska flottan i Göteborg. På ett fartyg behövde man inte riskera att besättningen i krigsläge samarbetade med den danske fienden.

I boken Vätte Härad ges i kapitlet Gränsbygd i krigstider exempel på de bördor i form av stupade soldater från bygden, brända och plundrade gårdar och ökade skattepålagor, som drabbade häradet under Kalmarkriget 1611 - 1613, kriget mot Danmark 1643 - 1645, krigen 1657 - 1660, Gyldenlövefejden 1675 - 1679 och 'Karl XII-krigen' (= Det stora Nordiska Kriget 1700 - 1721).

Inmarscher av norska trupper under Gustav III:s tid tycks ha passerat utan större skador på befolkningen.

Från 1747 till ungefär 1810 fanns det stora mängder av sill i vattnen kring Bohusläns kuster, vilket gav ett ekonomiskt uppsving för kustbefolkningen. (Detta var en av Bohusläns många sillfiskeperioder. Läs mera i Waldemar Hanessons mångordiga bok om sillfiskeperioderna).

Under Napoleon-krigen i början av 1800-talet skedde en handelsblockad mot kontinenten från engelsmännens sida. Många bohusländska skeppare gjorde mycket lönande affärer genom att smuggla varor mellan västvärlden och Europa.