Alf Bråthens släktkrönika från norra Bohuslän

Någon gång under medeltiden kom hela Koster att tillhöra Gimsöy premonstratenserkloster (en orden stiftad 1120 av Norbert från Xanten och styrd av abboten i Premontré nära Laon). Orden utbildade kaniker och bedrev missionsverksamhet. Gimsöy ligger på en liten ö i älven nära Skien på västra sidan av Oslofjorden och mitt för Koster. Hur klostret blivit ägare till hela Koster är obekant, men man antar att ön ägts av en handelsidkande hövding och skänkts till klostret för att användas i kyrkans handelsverksamhet. (Antagandet bygger på att man i Danmark känner till många stora gåvor från 'stormän' till kyrkliga institutioner)
År 1537 övergick Norge från att ha varit i statsförbund med Danmark till att bli en dansk provins. Något tidigare hade den danske kungen Christian III indragit den katolska kyrkans egendom inklusive kloster till staten. Alla gårdarna på Koster kom därigenom att bli kronohemman, vilket de flesta gårdarna ännu var i slutet av 1600-talet.
Under 1500-talet ökade den holländska handeln med Norge, och från början av 1600-talet importerade holländarna timmer från Bohuslän, där Strömmen (=Strömstad) också var utskeppningshamn. Vid denna tid fanns ett antal vattendrivna sågar i norra Bohuslän (Se Gösta Frammes bok om Vätte Härad)

År 1658 genom freden i Roskilde blev Bohuslän svenskt. Under ett par decennier därefter tillämpades norsk (dansk) lag, men efter Gyldenlövefejden 1675 - 1679 bestämdes att svensk lag skulle gälla. Införandet av svensk förvaltning skedde med grymma metoder. Exempel finns från mellersta Bohuslän. På många orter bytte svensk regionförvaltning ut danskt utbildade präster mot svenska präster, som övervakade att lokalbefolkningen åtlydde svenskarnas påbud. Detta märks så sent som på 1700-talet då t.ex. 28. Juli 1719 Herman i Kihle (granngård till Brewig) låter döpa sitt barn Barbro av en Probst vid den Danske Flåte. Tjärnöprästen skriver: 'Tvi vale für infalden här i lannet - - '