Koster kom alltså genom hela medeltiden (liksom 'Brännöarna' utanför Göteborg) att vara en mycket viktig ort för transporterna mellan Norge och kontinenten. Redan handeln med torkad fisk till kontinenten för konsumtion i fastan var enligt historikers beräkningar mycket stor, så stor att under vissa tider bör många båtar per dygn har passerat Koster.
Torskfisket hade stor betydelse för det katolska Europa redan under 1000-talet. Fisken fläktes, lättsaltades och torkades. På grund av denna behandling kunde den bevaras i åratal och därefter ätas om den förvarades på lämpligt sätt. Mycket av den norska fiskeexporten till kontinenten passerade Koster. Sillen gick i stora mängder under perioder av 30 - 60 år och med 30 - 40-års intervall in mot Bohusläns kust. Sillfiskeperioder finns registrerade från första hälften av 1000-, 1100- och 1200-talen, tiden före 1350, vid 1400-talets mitt och vid 1500-talets mitt. Handeln med fisk var under hela denna tid reglerad i lagstiftning. Vid 1500-talets mitt hade exempelvis staden Lübeck tillåtelse att mot erläggande av skatt utföra sill från Bohuslän. (Det kan antas att vår släkt bodde på Koster vid denna tid. Dierichs farfar bodde i Brewig och hette också Diedrich. Man kan ta reda på om så var fallet genom att studera Räkenskapsboken från 1573, vilket jag inte har gjort). Den längsta sillfiskeperioden varade från 1747 till vintern 1808-1809 och gav upphov till ett starkt ekonomiskt uppsving med anläggande av många sillsalterier och liknande anläggningar. [Vid Mörn (= husen vid Bjälveröds sjökant) fanns ett sillsalteri, ett saltsjuderi, ett tegelbruk och en krog]. Den senaste sillfiskeperioden startade vintern 1877-1878 och ebbade ut 1904.