Alf Bråthens släktkrönika från norra Bohuslän

Mina goda vänner i 'Fotevikens Maritima Centrum' studerar vikingatidens båtbyggeri och beundrar vikingarnas tekniska kunnande och organisatoriska förmåga. Jag finner det naturligt att vikingarna gjorde sjövärdiga båtar eftersom förutsättningarna fanns, och jag är därför ingen beundrare av vikingarna. Människan har under många tusen generationer haft samma intelligens som idag oavsett hudfärg. Några få procent i varje generation råkar födas med diverse brister. Några få föds med extra resurser, som kan utvecklas genom träning och stimulans och resultera i en konstnärlig produktion, som människan inte kan nå utan stor koncentration och träning. Exempel är sångare, musiker, matematiker, bild- och formkonstnärer och folk, som måste ha en korrekt överblick över en stor informationsmängd och göra rätta beslut vid rätt tidpunkt för att en händelseprocess skall förändras till önskat resultat. (De som styr samhället, politiker, borde ha åtminstone något av denna sist nämnda egenskap men har det inte. Exempel är samhällen där befolkningen svälter på grund av att stora delar av skörden blir förstörd av vanskötsel)

När vi blickar tillbaka på en släkt, så kan vi vänta oss att på avstånd möta normala människor med varierande egenskaper, som inte skiljer sig från egenskaper hos de genomsnittsmänniskor, som vi har ikring oss. Vi bör inte vänta oss annorlunda förhållanden hos min pappas släkt.

Den följande framställningen skall endast ses såsom en mycket ofullständig krönika, sammansatt av sådan information, som varit lätt att ta reda på, och små passager, som en tidigare generation har råkat berätta. Om en tränad historiker i stället för ett barn hade ställt frågorna så hade också svaren blivit annorlunda. Läsaren bör alltså själv försöka leta efter den verklighet, som är så svårfångad. Mycket mer information går att få genom arkivstudier, men jag är inte tillräckligt road av att göra det.